I vårt projektarbete har vi valt att arbeta med alkoholism men även med alkohol bland ungdomar. Inom detta projektarbete krävs att vi arbetar kring en vetenskaplig teori. Den teori vi valt att arbeta kring är socialpsykologens Albert Banduras teori om modellinlärning. Enligt denna teori lär vi oss beteenden av andra människor. Vi lär oss alltså inte hur vi ska vara genom belöning och bestraffning som andra psykologer menar, utan istället genom att imitera och observera andra människor. Våra beteenden är i sin tur en interaktion mellan miljö och person.

Våra inlärningskällor är oftast följande:

1)      Levande förebilder (människor)

2)      Verbala instruktioner (förklaringar)

3)      Symbolik (karaktärer i media)

Genom att observera hur exempelvis våra föräldrar beter sig lär vi oss olika beteenden. Om våra föräldrar äter godis klockan åtta på en lördag kan vi observera detta, lära oss det och därefter göra samma sak. Denna teori bekräftar alltså påståendet som ofta sägs: “Barn gör inte som sina föräldrar säger, utan som de gör”. Däremot kan vi även lära oss hur vi ska bete oss genom förklaringar. Om vi för första gången ska vara med i ett Luciatåg kanske läraren berättar att det endast är Lucian som ska ha handflatorna mot varandra, vilket leder till att vi genom lärarens förklaringar lär oss hur vi ska bete oss i ett lucia-tåg. Vi kan även lära oss beteenden genom media. Om en person i en film går fram till en kille och frågar rakt ut om han vill bli tillsammans med henne kan du genom detta lära dig hur du ska gå till väga när du ska bli tillsammans med någon.

Det är dock inte så enkelt att vi lär oss beteenden genast. För att inlärningen verkligen ska ske krävs uppmärksamhet, ihågkomst, reproduktion och motivation. Man kan ta skolan som ett exempel och ämnet matte. För att en elev ska förstå det som den förväntas lära sig, krävs det att eleven uppmärksammar sin lärares genomgång eller de så kallade verbala instruktionerna. Här kan man se läraren som inlärningskälla och modell. Eleven måste även ha det färskt i minnet för att kunna upprepa metoderna själv. Däremot lär man sig inte speciellt mycket utan motivation. Det underlättar i de flesta situationer att ha något som motiverar en att fortsätta. Om jag läser matte kan min motivation till exempel vara att jag vill bli arkitekt i framtiden. Jag kommer därför behöva matten i framtiden och har därför ett mål att sträva efter. Detta sker likadant gällande inlärning av beteende. Vi måste som sagt uppmärksamma, memorera, upprepa och motiveras av beteendet.

Däremot finns det en del faktorer som vi bör ha i åtanke då vi pratar om modellinlärningen. Detta är bland annat att beroende på konsekvenserna av ett beteende, kan benägenheten att utföra beteendet variera. Vi kan lära oss ett beteende genom enbart observation, men konsekvenserna är ofta vad som avgör om beteendet utförs eller inte. Får modellen eller personen vi observerar önskvärda eller positiva konsekvenser av beteendet ökar sannolikheten att vi utför beteendet. Om konsekvenserna istället inte varit önskvärda är sannolikheten större att vi inte utför beteendet.  Vi har i så fall lärt oss beteendet, men valt att inte utföra det på grund av dess konsekvenser. Med andra ord har vi inte motivationen att lära oss beteendet på grund av konsekvenserna.

Enkelt sagt: “Om beteendet leder till framgång för modellen ökar sannolikheten att beteendet utförs”

Vi kan titta lite närmre på detta och se att våra förväntningar även spelar en stor roll när vi talar om modellinlärning. I vissa fall kan våra förväntningar på konsekvenserna av ett beteende avgöra om vi utför beteendet eller inte. Även fast du ser personer i klassrummet som räcker upp handen, och du också vill egentligen, kan dina förväntningar hindra dig från att ta efter beteendet. Om du förväntar dig att dina klasskamrater kommer kolla snett på dig för att “du inte är den som räcker upp handen” så är det mer sannolikt att du inte utför beteendet, även om du kanske skulle vilja.

En annan faktor som påverkar modellinlärningen förutom konsekvenserna av ett beteende, är själva modellen. Om du har en känslomässig och nära relation till modellen är det större sannolikhet att du tar efter dennes beteende. Föräldrar, syskon och nära vänner kan därför uppfattas som starkare modeller än främlingar, även om du givetvis kan lära dig beteenden av främlingar med. Själva närheten till modellen är av stor vikt och ju närmare du står modellen, desto större sannolikhet är det att du tar till den dennes beteende. Likaså finner vi då vi kollar på modellens likheter med dig själv. Om du och modellen är av samma kön, samma socialgrupp och samma kultur är chansen större att du tar efter modellens beteende, jämfört med en person som inte är av samma kön, socialgrupp eller kultur. Detta innebär att om du är kille, gillar hip-hop och bor i förorten tar du troligtvis lättare till dig till exempel Eminems beteende än Justin Biebers då ni är mer lika varandra än du och Bieber.

Modellens auktoritet, status och makt har även betydelse för modellinlärningen. Om du till exempel ser upp till Anja Pärsson är det mer troligt att du tar till dig hennes beteende än någon annan som åker skidor, som du inte ser upp till. Detta gäller även i negativa sammanhang, då du är rädd för modellen. Om du till exempel blivit utsatt för sexuellt övergrepp av din styvpappa som barn, finns en risk att du utsätter andra barn för sexuella övergrepp. Styvpappan är i detta fall en auktoritet, en skrämmande sådan som du är rädd för. När han utsätter dig för övergrepp kan risken öka för att du tar till dig hans beteende. Detta är som sagt mycket individuellt och därmed inte ristat i sten.

I vissa fall kan modellens egenskaper och konsekvenserna för beteendet skilja sig åt. Kanske ser du upp så mycket till Eminem att du struntar i skolan och rappar hela dagarna, även fast beteendet inte ger positiva konsekvenser. Eller så ser du en främling som går ner på knä och friar till sin flickvän offentligt. Hon tackar ja och du tar efter detta beteende på grund av dess positiva konsekvenser, trots att du inte har någon nära relation till främlingen. Modellinlärningen kan skilja sig åt och se ut på flera olika sätt.

Hoppas att ni hängde med i inlägget! Om ni har några frågor tar vi med glädje och besvarar dessa!