Det kan vara enkelt att dra en slutsats att barn till alkoholiserade föräldrar själva dricker, men så behöver inte alltid vara fallet.

 

De tidigare nämnda faktorerna som påverkar modellinlärningen måste vi ta hänsyn till.

 

Om en förälder dricker kan det vara som så att du tar efter beteendet även om konsekvenserna är negativa då föräldern står dig nära. Då väger modellens egenskaper över konsekvenserna. Det kan dock även finnas positiva konsekvenser för förälderns alkoholdrickande: kanske blir föräldern rolig och sprallig efteratt ha druckit. Då är sannolikheten större att du också dricker alkohol eftersom föräldern står dig nära, ofta är en förebild och då konsekvenserna är postiva.

 

Men även negativa konsekvenser kan leda till en efterlikning av beteendet. Låt oss säga att föräldern blir väldigt hotfull och aggressiv när denne är onykter. Då kan förälderns auktoritet över dig och din rädsla för föräldern göra att du tar till dig beteendet, precis som i exempelt tidigare med sexuella övergrepp. 

 

Vi kan också tänka oss att beteendet förstärks om fler i din närhet dricker alkohol, om någon uppmanar dig att dricka alkohol samt om du ser folk som dricker alkohol på tv.

 

För att förtydliga detta ytterligare ger vi er ett exempel:

Vi tänker oss att en femton årig tjej lever tillsammans med sin alkoholiserade mamma. Mamman dricker varje dag och är konstant full. Hon har varit missbrukare så länge tjejen kan minnas. Tjejen själv är osäker och blyg, men spelar tuff i skolan. Egentligen vet hon inte vem hon är eller vad hon tycker. Hennes mamma blir väldigt hotfull när hon är full och tjejen försöker ofta hålla sig undan och vågar inte säga emot om hennes mamma kastar glåpord över henne. På helgerna festar tjejen med sina kompisar och är alltid fullast på festen.

 

Detta scenario kan vi analysera vidare. Mamman står nära dottern och är troligen en förebild för dottern. Mamman har dessutom troligen visst inflytande över dottern: mamman är en auktoritet. Mamman är dessutom hotfull och aggressiv när hon är full och tjejen är rädd för henne. Närheten, förebilden och den negativa auktoriteten mamman har kan leda till att beteendet eftertas av dottern. Om mamman dessutom druckit hela dotterns liv kan dottern redan som liten ha lärt sig att hon ska ta till alkohol i de situationer som hennes mamma gör det. Till exempel om dottern uppmärksammat att mamman alltid dricker när hon gråter och när hon väl har druckit lite mår hon bra igen kan dottern ta efter detta beteende då det: 1. Utförs av hennes mamma. 2. Ger positiva konsekvenser (glädje, inte ledsen längre)

 

 Vi kan dessutom lägga till aspekten att tonåringar är i riskzonen för missbruk. Tjejen lever och har vuxit upp med sin alkoholiserade mamma, vilket utgör en riskfaktor: en psykosocial sårbarhet. Om mamman dessutom druckit när hon var gravid med sin dotter är risken för alkoholmissbruk ännu större. Alkohol under graviditeten kan nämligen leda till en genetisk sårbarhet gällande alkohol, för fostret. Tjejen är osäker och letar efter sin identitet. Precis som vi pratade om tidigare utgör detta identitetssökandet en omständighet som kan leda ungdomar in i alkoholmissbruk. Riskfaktorn + omständigheten kan leda tjejen in i ett alkoholmissbruk.

 

Om vi kombinerar teorin om modellinlärning + teorin att tonåringar är i en riskgrupp kan vägen till ett alkoholmissbruk då föräldrarna också missbrukar förklaras mycket nyanserat.